Nej, det handlar inte om den svenska statens bedrifter i detta ämne före och under tiden då nazityskland var en förebild. Även om vi var i farten redan då. Visste du att Sverige var världsledande inom rasbiologin på den tiden? Ett statligt finansierat institut beläget precis bredvid domkyrkan i Uppsala hade vi minsann, mycket pengar plöjdes ner på så kallad forskning, som egentligen mest gick ut på att medelst omfattande program för mätningar av näslängder och huvudformer komma fram till vilka som "borde" fortplanta sig.
Dagens diskussioner handlar inte om fullt lika långtgående galenskaper, men kanske kan man ändå se ett samband. Det handlar alltså om att den som vill få sin könstillhörighet korrigerad enligt lag (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. 1 § 2 st ger vid handen att för att könet skall fastställas (dvs. ändras) så måste personen i fråga sakna fortplantningsförmåga. Det är detta som man med vad som kan anses vara en forcerad argumentation kallar för tvångssterilisering av transpersoner.
Personligen är jag av den uppfattningen att könstillhörighet är ett område som vi rimligen borde kunna fasa ut ur vår lagstiftning. De enda argumenten som man kan se emot att den som byter kön ska få bibehålla sim fortplantningsförmåga är just att vi skulle kunna få ett tredje kön, en man som föder ett barn tycks vara det mest provocerande som kan dyka upp i den konservatives värld. För oss som har tankeförmågan i behåll så inser vi att problemet skulle bli försumbart med dagens regler bevarade, medan de helt skulle försvunnit om vi hade haft en modern och könsneutral lagstiftning.
Slutsatsen är alltså att kön bör fasas ut ur all lagstiftning och att lag (1972:119) är ett bra ställe att börja. Det finns många fler lagstiftningar som är i stort behov av modernisering, men här är en bra start!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar