Dagens Nyheter, som näst efter kvällspressen kvalar in på listan över oseriösa tidningar, lyckas i en fenomenal snurra av siffror och med god hjälp av Nordea få ihop en lista över kostnader i livet för en "normalstudent". Du kan läsa artikeln här så förstår du vad jag menar.
Det första jag reagerar på är att man kallar de bortskämda snorungar som envisas med att bo kvar hemma hos curlingmamma och curlingpappa för "praktiska" respektive "superekonomiska", medan den som tar ansvar för sitt eget liv, växer upp och klipper navelsträngen blir utnämnd till "Sorglös", vilket knappast är ett positivt epitet i det här landet. Den sorglöse är oplanerad, oekonomisk och allmänt oansvarig, tydligen till skillnad mot den som bor hemma och som därmed är just det. Jag kan inte alls ställa upp på detta resonemang.
Vi förväntas tydligen växa upp allt senare, förväntas bo kvar hemma allt längre upp i åldrarna. Det beror delvis på brist på bostäder, men det beror minst lika mycket på en brist på vilja att ta ansvar. Och tydligen så är det vi unga akademiker som förväntas vara värst, antingen så ska vi bo hemma hos mamma, eller så placeras vi i ett fack där vi utnämns till oansvariga.
Till DN och alla andra som tror på den tossiga uträkningen och framförallt till de som tror att rubrikerna är något annat än verklighetsfrämmande: Det går alldeles utmärkt att som student ta ansvar för sitt liv, ge föräldrarna frihet genom att flytta hemifrån och bli den vuxna människa de längtar efter att se, att utvecklas som människa och bygga ett eget liv och samtidigt ha en vettig ekonomi. Det handlar bara om inställning och vilka krav man har på sitt första boende och sin materiella standard. Och inte minst, hur mycket pengar man vill lägga på alkoholhaltiga drycker och utekvällar...
Utan att säga något om nivån på studiemedlen så tycker jag att diskussionerna om studenters ekonomi alltför ofta bli osannolikt osakliga, dessutom glömde DN och Nordea att ta med bostadsbidraget som alla studenter som inte jobbar för mycket (dvs inte tjänar över 20 000 kr per år) har rätt till. Visst, systemet straffar den som arbetar (Dags att åtgärda detta, Anders Borg?) men det finns ändå där.
Slutligen så vill jag säga att det går utmärkt att bo i studentlägenhet, äta bra mat, ha ett träningskort, gå ut och ha kul ibland, ha husdjur och åka och hälsa på vänner och bekanta på andra orter och ändå ha pengar kvar när månaden är slut. Det handlar om prioritering och inställning, något som en ekonomiskt sinnad student inte har några som helst problem med.
Tummen upp! Jag klarar mig utmärkt och då tar jag ändå inte ens lån utan bara bidraget från CSN och jobbar som en idiot på sommaren. Det gäller bara att prioritera och ha kollen på var pengarna tar vägen. Nu kan det ju ha något att göra med att båda mina föräldrar är och en bror är på väg att bli ekonomer men ändå. Med sunt förnuft kommer man långt!
SvaraRaderaJag hade oerhört svårt att få tag i sommarjobb och utan sommarjobb blir det tufft, dock inte omöjligt. Frågan är dock om man vill locka eller avskräcka folk från att plugga.
SvaraRaderaSen får man ju räkna med att folk som inte har med sig halva bohaget hemifrån får det ganska knapert då man förväntas ha både dator, cykel och ibland porslin mm från första dagen. Att köpa en egen TV eller Stereo var det ju inte tal om... Vissa verkar glömma att de fick detta med sig hemifrån.
Jag har eget boende, men hade jag möjlighet att bo hos mina föräldrar skulle jag göra det, av rent ekonomiska skäl. Man behöver inte vara curlingbarn för det. Det du skrev där blir lika förvridet som DNs artikel.
SvaraRaderaMen jag tycker att du har helt rätt i att DN verkligen lyckats få till en otroligt skev bild av det hela.
Enligt DN kan man inte kunde bo i studentlägenhet och snåla på andra poster eller bo hemma men leva sorglöst.